Saturday, 2 January 2010

2010

Kan väl börja med att säga "Gott Nytt År!" så som det stått på varenda blogg jag nu läst xD Är det bara jag som tycker det blir uttjatat efter ett tag? Först springer man runt i en vecka och säger god jul till allt och alla, när julen är över fortsätter man i samma spår men säger god fortsättning eller gott nytt år till alla. Man tröttnar liksom på det.

Min nyårsafton var så bra som den borde vara, varken mer eller mindre. Den slog inte förra årets nyårsafton, men å andra sidan så är det väldigt svårt! Stack till Flyinge för att umgås med Fluff och äta middag med hans familj. Något som jag tyckte kändes väldigt awkward, men det var nog bara jag ^^; Efter det fick vi skjuts till Sandby och tog bussen till Lund, hem till Anton. När Kajsa dök upp blev det nästan Wii och Rayman Raving Rabbids direkt, följt av ett Stephen Lynch-maraton och allmän randomness xD Efter tolvslaget med bubbel och fyrverkerier stack Kajsa hem och vi bänkade oss framför Mr. & Mrs. Smith på ettan och efter ytterligare lite randomness och nattamat somnade vi lite över tre :)

Igår var det träff med Tiffany och Kajsa som gällde. Efter en fika på Espresso House gick vi bort till bion för att se Avatar i 3D tillsammans med Anna. Jättebra film! Den hamnar direkt på årets önskelista ^^ Efter bion gick vi hem till Kajsa och åt middag och sen skiljdes vi åt. Bra början på ett nytt år ^^

2009 var ett stort år med så mycket som hände och 2010 kommer bli ännu bättre. Studenten var awesome när den väl kom, men väntan och alla exalterade människor gjorde att hela grejen med att springa ut på en trappa kändes väldigt överdriven. Nu förstår jag dem. Japan. JAPAN. J-A-P-A-N. Faktura betald, försäkring betald, vaccination fixad. Den 26 februari kryper långsamt närmre och närmre och jag kan inte vänta. Jag är otålig och livrädd samtidigt. Jag har aldrig åkt utomlands helt ensam. Språkresan till England 2005 räknas inte då EF hela tiden fanns vid min sida. Men nu ska jag ta mig till Japan själv. Det enda Blueberry fixat åt mig är transfer från Narita till min värdfamilj. Resten är upp till mig själv och jag är otroligt nervös samtidigt som jag är övertygad om att det i slutändan kommer gå hur bra som helst. Jag vill leva mitt älskade Japan till fullo när jag är där. Jag vill göra allt! Jag har en hel lista på saker som jag hoppas kommer hända, till största delen bestående av saker som jag är väldigt säker på inte kommer hända! xD T ex hoppas jag på att springa in i nån kändis i Tokyo (not likely gonna happen). Jag vill också träffa nån japansk tjej som jag kan bli bra kompis med (probably not gonna happen). Jag vill gå på Hello! Project- eller Miyavi-konsert (will happen, somehow). Jag hoppas att min värdfamilj har barn och inte är nåt medelålders par med utflugna barn. (might happen) Har märkt att familjer ofta är mer seriösa med att göra traditionella saker och vara mer noga med högtider när barnen är små. Dessutom... vad kan vara sötare än japanska barn som pratar barnspråk?

Jag har satt upp två löften för mig själv i år:
• Godis och onyttigheter är strängt förbjudna förutom fredagar och lördagar.
• Börja träna kendo igen.

6 comments:

  1. Vet du inget alls om värdfamiljen? Spännande! Hur länge stannar du?

    ReplyDelete
  2. Får veta om värdfamiljen två veckor innan jag åker :P Lite för spännande kanske... ^^; Kommer hem igen den 12 juni så 3½ månader :)

    ReplyDelete
  3. Hur coolt som helst ju, du är modig som vågar åka iväg sådär på vinst och förlust. Jag spår *skådar mystiskt in i närmsta kristallkula* att du kommer att få en fantastisk tid, bara just därför.

    ReplyDelete
  4. Det har jag velat de senaste fem åren och nu bär det äntligen av. Jag ska realisera en dröm och det ska bli toppen hur det än slutar ^^

    ReplyDelete
  5. Jag är säker på att resan går bra, även om du bara har rest med andra så har du rest en hel del och vet hur det går till. Dessutom var resorna till mig massa träning även om det var inlandsflyg. Resten, ja det blir bra om du gör det bra ;p Underskatta aldrig attityden! Den gör massor för hur man upplever något :)

    ReplyDelete
  6. Har aldrig gjort incheckning och sånt själv, resten vet jag hur det funkar och så. Men jag har aldrig checkat in eller bytt flyg förr. Dessutom kommer jag vara ensam på flygplatsen i Tokyo och det har heller aldrig hänt förut. Det är mest såna saker jag oroar mig för...

    ReplyDelete

What's the first thought in your head after reading this? Let me know!