Monday, 31 October 2011

It's horror time! :D

Happy Halloween everyone :)

I'm not very big on the dressing up part, but what I love about Halloween-week is the horror theme. From tonight all the way to Sunday (All Hallows Eve on Friday) there will be at least one horror film every night. I had some idea of some kind of crappy but still pretty scary horror films that I wanted to see, but I needed more tips so I asked IMDB. IMDB's horror list is pretty funny. I should make a project of going through it. There'll be a whole lot of crap! I'm not big on gory horror films, I want the psychological part, the nagging part. The films that make you scared, but you have really no idea why you're scared. I love those. I also love the jump-out-and-scare ghost films. I get tense, I get scared and jump up half a metre and then I laugh my ass off. I remember in 2009 there were two good jump-out-and-scare horror films at the cinema; My Bloody Valentine and Friday the 13th (which incidentally premiered on Friday the 13th, I went to see it on Valentine's as a date). It occurred to me while going through IMDB's list that I've seen quite a few horror films, more than I actually thought. Even more if I count those I've only seen clips from.

Anyway, I've downloaded six horror films, four of them I've already seen and liked. I have a few back-ups in the shelf and also I've got all the four Scream and all three Exorcist on the computer already. Here are the six:
Thirteen Ghosts (2001). This was the first horror film I ever saw completely alone. On Halloween. When I was about 13. It made me paranoid then and it can have that effect still. Also the film contains some amazingly funny puns.
Ghost Ship (2002). This film contains both the psychological element as well as the jump-out-and-scare element. And some paranoia. The story is actually incredibly sad beyond all the ghosts. Not gory. Not horrible. Just sad. I think that's what made me like it.
The Haunting (1999). I remember seeing this with my mother when I was very young. I must have been about 11 or something like that. It kind of amazed me. It was horrible and refined at the same time and it contained one of those incredibly evil ghosts... That didn't actually do anything at all. You were just told stories of him that made you fear him without him practically ever showing his face. Once again the story is incredibly sad and this is one of the films that does not have a happy ending. This film stars some surprisingly well-known actors; Liam Neeson, Catherine Zeta-Jones, Owen Wilson and Lili Taylor. Is it ironic that the first film I ever saw starring Liam Neeson was a horror one?
The Shining (1980). The classic. Jack Nicholson is the actor that knows how to play mad. I haven't actually seen many screen adaptations of Stephen King's novels, although I love his work. I have It on my computer, but I'm terrified of watching that one alone. Phobia of clowns and all that you know. This one I loved as a child and I must have seen it about five times.
The Mist (2007). A screen adaptation of Stephen King's book with the same name. I thought I'd catch up on some Stephen King screen versions and I've heard of this one before.
YellowBrickRoad (2010). Never heard of this one before. The summary of the plot on IMDB sounded interesting though and by the time I found this one that seemed interesting I was up on results 300-350. So I decided I'd pick this one.

All I need now is some dip, a big bowl of crisps and some lit candles and we can begin! :)


4 comments:

  1. Jäklar, The Shining :D Bra skit. Vet inte hur förtjust du är i zombie-filmer, men REC är en film jag varmt kan rekommendera :) Ser att du bara tagit med amerikanska skräckisar, för övrigt. Det jag generellt tycker är lite synd med sådana är att de tenderar att vara "förskönade" för att undvika R-rankning i USA :/

    ReplyDelete
  2. Tycker generellt att zombiefilmer är skit som man sitter och skrattar åt. Till min stora besvikelse var The Mist något i stil med zombiegenren. En grupp människor sitter fast i en matbutik och det är monster i dimman som äter upp folk.

    Funderade dock på REC lite grann. Men det känns som en sådan film som skulle göra mig rädd för att gå på toa ensam och få mig att tända varenda lampa i lägenheten efter jag sett den. Den är väl filmad så att det ser ut som om den är filmad med en handkamera? Ungefär som Blair Witch Project.

    Jag har inget emot att de är förskönade eftersom jag inte är något stort fan av gory skräck. Eller det kanske inte var så du menade? T ex var Saw IV den första Saw-filmen jag såg och den gillade jag inte alls >.<

    ReplyDelete
  3. Alltså, angående REC... den skrämde skiten ur mig när jag såg den första gången :P och då var jag knappast någon nybörjare när det gällde skräckfilmer. Och ja, den är filmad genom en enda kamera :) Det är lite mer som Blair Witch Project vs. 28 dagar senare... fast läskigare.

    Det jag menade med att det är synd att de är förskönade är till exempel att de inte är lika visuellt skrämmande, och ibland går lite av atmosfären förlorad; sminkning är ofta lite mer "överslätad" osv, om du fattar... det gäller dock främst remakes, ska tilläggas :) Jämför till exempel Ju-On med den amerikanska motsvarigheten. Saw är ju lite utav ett extremfall, speciellt Saw III-framåt som typ bara är gjorda för att vara äckliga :P

    ReplyDelete
  4. Okej, kanske ska ge den en chans då :P

    Tja den amerikanska The Grudge (ettan då) är som en snygg samling av de två ettorna av japanska Ju-On. Jag har sett fyra japanska Ju-On. Tror det finns sex stycken nu. Först gjordes liksom en etta och en två made for TV, men de blev så populära så de gjordes om till en etta och en tvåa för bio. Nu finns det en trea och fyra också ;) De amerikanska kanske är lite överslätade, men det är inget jag tänker på isf.

    ReplyDelete

What's the first thought in your head after reading this? Let me know!