My last 5 books: Mostly YA!

1. Eliza and Her Monsters, by Francesca Zappia. Only reason I decided to pick this book up several years ago is because Hannah of A Clockwork Reader kept gushing about it on Booktube. I went in with absolutely no expectations, but I was hooked almost immediately. I resonate so hard with both Eliza and Wallace, being that socially awkward person in every context. When Eliza described herself in one of the first few chapters saying she should've grown out of it I knew I was hooked. And then Wallace's stepdad saying those absolutely parent things about his writing is so close to everything I've been told myself. And finally Eliza's parents refusing to understand what's going on despite it being clear as day if they made even the smallest effort. Even her parents have brushed her off as "She's weird, we don't understand" and then still claim that they're trying. News flash: you're not, stop lying. This book made me cry on the commuter train. 

2. The Gentleman's Guide to Vice and Virtue, by Mackenzi Lee. This is another book that Hannah of A Clockwork Reader talked about on Booktube. It came highly recommended by her which is why I picked it up. As much as I enjoy historical fiction and as much fun the plot of this book was, it didn't wow me. It wasn't great, but it wasn't bad, it just was. As much as I tried to relate to Monty, he mostly just exasperated me and I found myself wishing for more Felicity and less Monty. Percy was genuinely the best character in the book. I did enjoy the alchemy stuff, though, as I find alchemy to be an incredibly interesting subject. I might give the sequel a try since it'll be about Felicity. This is one of few books that actually had me read the author's notes at the end. 

3. The Night Circus, by Erin Morgenstern. I went into this book expecting YA so it was very jarring to realise that this book read like Susanna Clarke's Jonathan Strange & Mr. Norrell. It's absolutely beautifully crafted and the characters are immensly interesting, but the plot took its sweet time to get going. I think I was around 200 pages in when I finally got to a place where I found the book hard to put down, instead of just remaining mildly interested in where this story would take me. I'm not a fan of the ending. I don't like Isobel. I wish Hector and Alexander were given more room and didn't just amount to "father-figure the young people complain about", because their backgrounds and motivations and personalities are all there, just below the surface, being teased but never properly utilised. There were two shocking moments in the book that had me actually pause and then reread the page. I can't decide if I like this book or not. It definitely has its strengths, but at the same time it just feels very very long. Sometimes unnecessarily so. And getting to the end was very unrewarding. But I really like Celia. In the end I think I liked it more than I didn't like it, but it definitely requires a specific mood to be enjoyed. 

4. Den Tusende Följaren, av Jenny Milewski. Ni vet den där känslan när en vuxen person som inte har en aning har försökt sätta sig in i en grej för att relatera med kidsen och framstå som modern? Den känslan är hela den här boken. Stella är sjutton år och småkändis på Youtube men hon råkar få en stalker/troll på halsen och hennes småtrevliga celebritet blir plötsligt en mardröm. Tycker det är grymt fascinerande att Stella har haft en närvaro online sen hon var tretton år, men aldrig fått en dickpic skickad till sig innan det här trollet kom in i bilden. Hela boken känns som skrämselpropaganda för unga människor att "kolla hur farligt internet är!" Samtidigt ska det här vara en ungdomsbok och huvudpersonen är sjutton, så det skär sig lite med en detaljerad sexscen mitt i alltihop. Dialogen är glättig och uppstyltad. Och på något vänster kommer det fram att storyn egentligen inte ens handlar om huvudpersonen. Den tvisten var mindre uppskattad av mig i alla fall. Milewski's författarskap har hittills varit väldigt hit or miss för mig. Jag har tidigare läst Yuko och Skalpelldansen. 

5. Vita Tigern, av Christin Ljungqvist. Okej så den här boken tilltalade mig inte alls till att börja med. Avalon var en bråkig skitunge, texten kändes hackig med alldeles för många korta meningar efter varandra, och world-buildingen var minimal. Men efter att jag hade lyckats ta mig ungefär halvvägs så blev förbättrades storyn radikalt. Avalon insåg att hon hade varit en bråkig skitunge och tog sig i kragen och blev därmed spännande och intressant att läsa om, man fick veta mer om världen och det blev färre korta meningar och bättre flow i texten. Slutet störde mig dock. Det kändes för plötsligt med så många obesvarade frågor. Och hur dum är Avalon som totalt dumpar Teodor efter att hon får veta att han är "in on it". Borde inte det vara något som för dem närmre varandra?! Ja, han kanske var utsänd att hålla ett öga på henne, men allvarligt? Alla hans intima gester och känslomässiga snedsteg hade knappast med det att göra och Avalon är så dum jag orkar inte. Jag vill ha en uppföljare.